Idag blev jag faktiskt näst intill beordrad att ta semester. På något sätt framgick nog mitt tillstånd väldigt tydligt, utan att jag egentligen satt ord på hur jag mådde. Chefen är orolig att jag ska klappa ihop helt. Jag lovade att ta semester åtminstone imorgon. Jag hade tänkt på det själv, men det var viktiga saker jag behövde göra, som jag inte gjort. Nu löste det sig såhär. Får se hur det känns efter morgondagen.

 

Marianne

13 februari 2008 00:50

Skönt att din chef är uppmärksam på dina behov. Men jag tror inte at din chefs tanke var att du skulle uträtta saker. Utan att du behövde en vilopaus.
Det kanske är dags för att växla ner och bromsa upp lite innan orken tar slut.
Kram

http://ekoxenskennel.bloggagratis.se

 

UnderCover

13 februari 2008 18:42

ÄNTLIGEN!
Himla bra chef du har! Du kan gott kosta på dej att vara ledig resten av veckan, så det så. Ser du det i ett längre perspektiv så kan det faktiskt vara billigare än en lång sjukskrivning.
*suddar bort "kanske" i sista meningen*

Var rädd om dej!
Du har bara ett liv!
Ett enda och det har du NU!
Inte se'n om en stund utan NU!

Kram igen!

http://undercover.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Trött, trött, trött i morse när klockan ringde.   Förväntansfull - när jag vaknat till.   Irritation - Det feta tidningsbudet kom sent (efter 7), som vanligt (!). Nu ska tidningen sägas upp!   Förväntan - Besök hos frissan - ny frisyr och första prof...

Idag ramlade jag över en intressant artikel i DN. Intressant så till vida att den inte helt köper, i mitt tycke, förenklade lösningar gällande bemötande. Jag har sett delar av en del "Nannyprogram" i TV där nån slags skamplats används för att få ordn...

Ojojoj... det är längesedan jag var här nu. Det här är andra helgen då inget hänger över när det gäller flytt, rensning, sortering mm mm mm i mammas hus. Nu är det överlämnat till de nya ägarna. Vet knappt var jag ska börja, såhär en söndagförmiddag...

Vet inte riktigt. Ännu en dag till ända. Njae, inte riktigt. Ska faktiskt alldeles strax bli upphämtad för en after work. Har inte varit på jobbet idag, men har ändå jobbat. Den sista insatsen, tror jag, i mammas hus. Ryggen är INTE riktigt bra efter...

Ibland känner man sig bara så liten, så hjälplös, maktlös och behövande....